Metallografisk undersökning av växlar: Principer, metoder och nyckelkunskap
Time : 2025-11-13
Växlar är kärnkomponenter i mekanisk överföring, och deras material egenskaper samt värmebehandlingens kvalitet påverkar direkt livslängd och tillförlitlighet. Metallografisk undersökning, genom mikroskopisk analys av växelmaterial, utvärderar nyckelindikatorer såsom värmebehandlingsprocesser, nitreringsdjup och kornstorlek, vilket utgör en avgörande metod för kvalitetskontroll.
Det främsta målet med metallografisk undersökning av växlar är att säkerställa produktens prestanda genom att bedöma kritiska parametrar:
- Nitreringsdjup: En nyckelindikator för slitagebeständighet hos cementerade/kylslamade växlar (enligt ISO 6336-standard).
- Kornstorlek: Påverkar växlarnas hållfasthet och seghet (bedömd enligt ASTM E112).
- Mikrostruktur: Morfologin hos martensit, återhållen austenit och karbider avgör utmattningsegenskaper.
- Ytskador: Upptäcker slipbränningar och sprickor (i enlighet med AIAG CQI-9-standard).
- Ferrit (α): Kroppscentrerad kubisk struktur (BCC), mjuk och tough med låg hårdhet (~80 HV), vanlig i stål med lågt kolhalt och rent järn.
- Austenit (γ): Ytkoncentrerad kubisk struktur (FCC), hög plasticitet och icke-magnetisk, förekommer vid hög temperatur eller i höglegerat stål som rostfritt stål 304 och stål med hög manganhalt.
- Sementit (Fe₃C): Ortogonal kristallstruktur, hård och spröd (~800 HV) och förbättrar slitagebeständigheten, finns i vitt gjutjärn och stål med hög kolhalt.
- Martensit: Kroppscentrerad tetragonal struktur (BCT), hög hårdhet (500–1000 HV) erhållen genom härdning, används i härdat stål och verktygsstål.
- Provtagningspositioner: Tandtopp (utvärderar ythärdningseffekt), tandrot (analyserar mikrostruktur i spänningskoncentrationsområden), tvärsnitt (mäter ythärdningsgradient).
- Viktiga förberedelsesteg: Skärning → Inbäddning → Slipning → Polering → Ätning → Mikroskopisk observation.
- Inbäddning: Använd epoxihars för kantskydd (kallinbäddning rekommenderas för att undvika termisk påverkan).
- Polering: Polera till 0,05 μm spegelyta med diamantpolerpasta för att förhindra skrapmärken.
- Användning: Grundläggande mikrostrukturobservation (t.ex. kornstorleksbedömning).
- Konfigurationskrav: 500×–1000× förstoring, utrustad med bildanalysprogramvara (t.ex. Olympus Stream).
- Fördelar: Högupplöst observation av icke-metalliska inneslutningar (t.ex. MnS) och sammansättningsanalys med EDS.
- Exempel från praktiken: Korngränsrissor orsakade av svavelsegregation upptäckta vid brottanalys av vindkraftverkets växellåda.
- Metod: Vickershårdhet (HV0,3–HV1) gradienttest för att rita upp ythärdningskurvor.
- Standard: ISO 2639 definierar ythärdningsdjup som avståndet från ytan till basmaterialet vid 550HV1.
- Övermåttig påkolsning: Nätformade karbider på ytan, vilket ökar sprödheten och risken för täthavsputsningar.
- Slipbränning: Återhämtningfärgningar avslöjade genom syning (ASTM E1257), förebyggande genom att kontrollera matningshastighet och använda CBN-slipverktyg.
- Härtningssprickor: Interkristallin utbredning med skarpa ändar (bekräftat med REM).